Presentationer

fredag 20 mars
Föreläsning – Kulturens betydelse för lärande och hälsa
Gunnar Bjursell, professor emerius i molekylärbiologi, är knuten till Karolinska Institutet i Stockholm, tidigare även Chalmers i Göteborg. Gunnar har startat sajten Den kulturella hjärnan där man samlar den senaste forskningen om musik och kultur i sjukvården http://www.kulturellahjarnan.se . Sidan erbjuder mängder av länkar och material om kultur, hjärna och hälsa/lärande samt föreläsningar och forskarrön.

fredag 20 mars
Inriktningsdiskussioner
Estetiska, konstnärliga ämnen och kultur, behövs de i skolan?
Hur ska vi förhålla oss till om vi blir bekräftade eller ej i förhållande till dels andra ämnen och discipliner dels hur ”viktiga” vi är. För att ”nå” beslutsfattare verkar det ibland som om vi måste bekräfta oss och vårt värv genom att vi gör ”nytta” för något annat.

lördag 21 mars

Valbara workshops/presentationer/diskussioner 09.00-10.30

Att kunna lyssna med kroppen. Presentation av ny doktorsavhandling inom teaterämnet. Pernilla Ahlstrand.
Presentation av avhandling inom teaterämnet.
Jag har i avhandlingen undersökt innebörden av vad en gestaltande förmåga kan vara.
Delar av kunskaperna i teater är tysta (Lagerström 2005; Polanyi 1998, 2009; Schön 1983) eller snarare underförstådda vilket är en konsekvens av att ämnet hör till en praktisk kunskapstradition där övning och träning är centralt för utveckling av kunskaper. Som en följd av de senaste läroplansreformerna, med en betoning på utvecklandet av förmågor, behöver lärare idag artikulera och verbalisera vilket kunnande ett ämne förväntas utveckla. Det blir väsentligt vid omdömessamtal, utvecklingssamtal, sambedömning och planering av lektioner.

Syftet med presentationen är att visa hur learning study kan vara en modell för att utveckla ett ämnesdidaktiskt språk i ett lärarlag där elevers kunskaper står i fokus. I en learning study arbetar ett lärarlag tillsammans med att planera, genomföra och analysera undervisning. Att arbeta systematiskt och strukturerat kring gemensamt planerade lektioner bidrar till att lärare sätter ord på den tysta kunskapen och utvecklar därigenom ett gemensamt ämnesdidaktiskt språk.

Pernilla Ahlstrand har arbetat som teaterlärare inom gymnasieskolans teaterinriktning under c:a tio års tid. 2009 började Pernilla som doktorand på Stockholms universitet inom utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner och disputerade hösten 2014.

Dansteknik 2 och 3, bedömningsfrågor med filmade elever, Ingrid Moeschlin m.fl.
Diskussioner kring betygssättning enligt kurserna Dansteknik 1 eller 2, utifrån hur deltagarna använder olika bedömningsmallar i sin betygssättning.
Kombinerat med eller utvecklat till kursupplägg och kursplanering utifrån ämnesbeskrivning och kunskapskrav.

Ensemble med körsång – kursupplägg, moment och bedömning, diskussion kring exempel på bra modeller på kursupplägg.

Ensembleundervisning i klassrummet granskas i ny doktorsavhandling i musikpedagogik. Anna Backman Bister
Hur gör musiklärare för att ge varje elev det stöd som krävs för att spela i ensemble i klassrummet? Detta är en stor utmaning med tanke på att eleverna har mycket olika förkunskaper och ofta undervisas i stora grupper. Vi behöver bli bättre på att beskriva lärarstrategier som fungerar bra för att kunna ta vara på dem pedagogiskt.

Detta är en viktig utgångspunkt för Anna Backman Bister i avhandlingen ”Spelets regler – en studie av ensembleundervisning i klass” som hon försvarar på Kungl. Musikhögskolan fredag 14 november.

Anna har utifrån ett kulturpsykologiskt perspektiv granskat tre musiklärare interaktion med sina elever, och hur de på olika sätt anpassar ensemblespelet individuellt till eleverna.

Två av de strategier som framkommer i avhandlingens resultat innebär att lärarna organiserar undervisningen så att den öppnar för kamratlärande och flexibilitet när det gäller verktyg för lärande, som olika slags notation.

– Jag har konstaterat att lärarna använder ett antal olika strategier, och identifierat tre praktiker som har mycket gemensamt men också skiljer sig åt: jag har kallat dem ”Replokalens praktik”, ”Handledande praktik” och ”Ensembleledande praktik”.

– Man kan säga att strategierna används för att organisera elevernas frihet i form av individuella kombinationer av verktyg för att lära sig låtar och spela dem i större eller mindre grupper. Vissa använder noter, andra gitarrtabs, några lyssnar på Spotify och tar ut själva: en elev använde mobilen för att fotografera lappar på flygeln hemma och sedan kombinera bilderna med noter osv.

– Kanske har vi i dagens musiklärarutbildning inte riktigt hunnit i kapp med att utveckla professionella begrepp för att verkligen kunna beskriva och därmed ta vara på samspelet mellan individuellt och kollektivt i klassrummet, fortsätter Anna. Det är en av frågorna jag diskuterar i avhandlingen.

Det är viktigt att som musiklärare bli medveten om, att kunna hantera oc problematisera den här mångfalden, menar Anna. För individanpassningen kan ju också innebära en risk: att man åstadkommer en sorts ”klassrumsmusik” som fungerar bra just där, men som den enskilda eleven sedan inte kan föra vidare till andra sammanhang.

Hon diskuterar också resultaten utifrån ett samhällsperspektiv, i ljuset av svensk skolhistoria, och i relation till styrning och synen på likvärdighet i skolan.

Förstelärare eller lektor i estetiska ämnen, diskussion kring vad detta innebär i arbetsuppgifter och uppdrag?

Det finns nu flera skolor som satsat på estetlärare som förstelärare eller lektor, men hur ser tjänsterna och uppdragen ut hos olika huvudmän?

Konstarterna och samhället Diskussionsforum, Akademi Sinclair presenterar sitt upplägg med olika samarbeten, erfarenheter och exempel samt bedömning-betyg.

Akademi Sinclair i Uddevalla presenterar sitt upplägg av kursen som är utformat som en föreläsningsserie med lärare inom olika kompetenser. Skolan samarbetar också med stadens länsmuseum, regionteatern m.m. Vi presenterar vår utformning och delger deltagarna våra erfarenheter samt visar exempel på hur vi har tagit oss an kursen och hur vi resonerar runt bedömning och betygssättning.

Vi samlas för att diskutera och ta upp angelägna frågeställningar om innehåll, kriterier, undervisningsmetoder och kurslitteratur.
Hur använder vi resurserna inom och utom skolan?
Hur ser kursupplägget ut runt om i Sverige och hur ser erfarenheterna ut?
Vilka svårigheter och möjligheter finns med kursmaterial, betygsgrundande uppgifter och kompetens på skolorna?

Ljudteknik – ris eller ros; hjälp eller stjälp?
Del I, Thomas Irgard
Vad är ljud egentligen?
Blir tekniken verkligen ett hjälpmedel om vi inte förstår ljudets natur?
Hur uppför sig ljud i det rum vi befinner oss i för stunden?
Hjälper all värdens mikrofoner en dålig talare?
Är den senaste tekniken alltid den bästa?
Hur gjorde Moses när han talade för 40 000 pers utan mikrofon?
Hur soundcheckar man en kanal på ett mixerbord?

Mitt namn är Thomas Irgard och jag arbetar sedan 2005 på Akademi Sinclair och Östraboteatern i Uddevalla som ljudtekniker/scenmästare samt undervisar i ljudteknik för gymnasieelever/musik.
Jag har i egenskap av amatörmusiker sysslat med ljudteknik sedan början av sjuttiotalet och professionellt sedan 1983.
I arton års tid var jag delägare i f:a HOG MUSIC som sysslade med tillverkning, försäljning, uthyrning och installation av egna ljudsystem i alla storlekar.
Vårt företag levererade ljudsystem till ledande hyrbolag i Sverige under arton års tid, vi hade återförsäljare i bl.a. Italien, Schweiz, Danmark, Norge och inledde samarbete med brittiska ljudgurun Dave Martin, tyvärr strax innan hans tragiska bortgång.
Jag har jobbat med konsert- teater- och festivalteknik (mikrofontekniker, FOH- & monitortekniker, teknisk planering & ljuddesign), varit återkommande hustekniker för band, på klubbar och som teknisk producent.

Mitt föredrag vänder sig till alla som på något sätt använder ljudteknik i sitt arbete. Jag förklarar på ett lättfattligt sätt den elementära fysiken bakom ljudets egenskaper och hur vi skall anpassa tekniken efter de rådande omständigheterna.
Jag belyser de vanligast förekommande felgreppen och beskriver hur man undviker dem. Säkerhetstänkande vid all typ av scenarbete tas också upp.
Jag försöker även att visa på den delaktighet i konstnärligt uttryck som faktiskt faller på teknikerkåren – vi är inte bara hjon som släpar runt och kopplar ihop stora lådor!
”Insikter” i ljudteknik är hos många användare ytterst prestigeladdat, jag vill ändra på detta genom att diskutera de psykologiska aspekterna avseende scenarbete.

Föreläsningen ligger över 2 pass.
Avslutas med kort frågestund.
Tag med rikligt med anteckningsmaterial!

Thomas Irgard
Ljudtekniker/Scenmästare

Media i praktiken, Academi Sinclairs mediautbildning presenterar hur de arbetar med hemsidan Sinclairmedia www.sinclairmedia.se, ett tryckt parallell magasin och hur dessa interagerar med varandra. De presenterar också hur de använder sig av sociala medier. I samband med detta visar de några kortfilmer och bilder som ligger på hemsidan.

Skolledare möter Skolverket, Ylva Eriksson, undervisningsråd för Skolverket med ansvar bland annat för estetiska programmet. Ylva har tidigare bl.a. varit biträdande rektor med ansvar för estetiska programmet på Huddingegymnasiet.

Stadieövergångar grundskola – gymnasium, estetiska kurser (bild, musik, teater)
Diskussion om förväntningar från grundskolan – önskemål från gymnasiet
Grundskolan har, liksom gymnasieskolan, sedan några år fått nya kursplaner och kunskapskrav. För båda stadierna har kraven höjts och förtydligats, de har blivit mer specifika i vilka delmoment eleverna måste redovisa kunskaper och färdigheter, och dessutom har för grundskolan nu också betyg i årskurs 6 tillkommit.
Stämmer kraven på grundskoleeleverna mot vad som förväntas av förkunskaper för estetiska programmens olika inriktningar? Vad kan vi göra för att möta varandra och underlätta för eleverna att söka sig till de estetiska inriktningarna?

För grundskolan finns av Skolverket framtagna diskussionsunderlag kring vissa specifika delar av kurser som även för gymnasielärare kan fungera som bollplank.

Kursplanen i bild för grundskolan som pdf.

Kursplanen i bild för grundskolan i matrisform.

Kommentarmaterial till kursplanen i bild för grundskolan.

Kursplanen för musik i grundskolan som pdf.

Kursplanen för musik i grundskolan i matrisform.

Kommentarmaterial till kursplanen för musik i grundskolan.

[grundskolan är inte estetkongressens hemma-arena, och vi lyckas nu inte hitta någon ren kursplan för rörelse och drama, trots att det finns ett kommentarmaterial för denna kursplan. Eventuellt ingår den i dels grundskolans allmänna ansvar dels musikämnet]
Kommentarmaterial till kursplanen i rörelse och drama för grundskolan.

Det finns ett diskussionsunderlag till kursplanen i musik i grundskolan som pdf.

T.ex. Digitala verktyg i musik.

Kursplanen i slöjd för grundskolan som pdf.

Kursplanen i slöjd för grundskolan i matrisform.

Kommentarmaterial för slöjdämnet i grundskolan som pdf.

Diskussionsunderlag för slöjdämnet i grundskolan som pdf.

Det finns även ämnesfilmer för Bild och Musik att ladda ner eller se streamade som inspiration och diskussionsunderlag.

Valbara workshops/presentationer/diskussioner 11.00-12.30

Bild & formgivning – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering
Grundskola resp Gymnasium – även Slöjdämnen
Ange vid val av denna punkt även specialintresseområde att diskutera, så försöker vi sammanföra grupperingar utifrån detta.

Estetik & Media – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering
Ange vid val av denna punkt även specialintresseområde att diskutera, så försöker vi sammanföra grupperingar utifrån detta.

Musik – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering
Grundskola resp Gymnasium
Ange vid val av denna punkt även specialintresseområde att diskutera, så försöker vi sammanföra grupperingar utifrån detta.

INSÅ-betyg, Diskussionsforum utifrån inspelade elever – Klas Gerle mfl

Teater – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering
Grundskola resp Gymnasium
Ange vid val av denna punkt även specialintresseområde att diskutera, så försöker vi sammanföra grupperingar utifrån detta.

Ljudteknik – ris eller ros; hjälp eller stjälp?
Del II, Thomas Irgard
Vad är ljud egentligen?
Blir tekniken verkligen ett hjälpmedel om vi inte förstår ljudets natur?
Hur uppför sig ljud i det rum vi befinner oss i för stunden?
Hjälper all värdens mikrofoner en dålig talare?
Är den senaste tekniken alltid den bästa?
Hur gjorde Moses när han talade för 40 000 pers utan mikrofon?
Hur soundcheckar man en kanal på ett mixerbord?

Föreläsningen ligger över 2 pass.
Avslutas med kort frågestund.
Tag med rikligt med anteckningsmaterial!

Thomas Irgard
Ljudtekniker/Scenmästare

Workshop Bild Bildlärarna och konstnärerna Olle Johansson och Rory Botha har workshop i olika material där publiken medverkar

Lunch

Valbara workshops/presentationer/diskussioner 13.30-15.00

Behörighet-Legitimation i ämnen/kurser?
Diskussion kring hur får vi behörighet till våra egna kurser?

Estetisk kommunikation – Diskussionsforum, om upplägg, material och idéer samt bedömning/betygssättning (alla inriktningar)
Denna kurs kan genomföras och görs på många olika sätt. Tag med dina bästa tips och dela med dig idéer om genomförande och bedömning. De som valt denna programpunkt kommer att bli kontaktade så vi kan sammanställa en gemensam och bra presentationsrunda.

Gemu 1och 2 Presentation av nygjort kursmaterial, övningar, prov och examinationsuppgifter, Akademi Sinclair

Gerleborgsskolan. Presentation av skolan.
Gerleborgsskolan har en anrik verksamhet med en alldeles särskild vurm för konstpedagogik, Skolan erbjuder konstnärlig grundutbildning, kortkurser och har stor kulturverksamhet.

”Hållbar utveckling” – till nytta eller onytta för estetiskt lärande inom skola och lärarutbildning? Samt presentation av ny doktorsavhandling om genusproblematik i ensembleämnet. Monica Lindgren, Tarja Karlsson Häikiö, Carina Borgström Källén

Hållbar utveckling är ett begrepp som blivit alltmer centralt för skola och universitet. Enligt högskolelagen ska högskolor främja hållbar utveckling så att ”kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”. Skolverket relaterar ett hållbart lärande i grundskolor och gymnasieskolor till undervisning som kännetecknas av bland annat ”ett demokratiskt arbetssätt och ett kritiskt förhållningssätt”. Hur kan detta förstås när det gäller det estetiskt-pedagogiska området – och vad kan det betyda i praktiken? Är begreppet hållbar utveckling till nytta eller onytta för undervisningen i estetiska ämnen?

Under detta pass kommer vi att diskutera hur begreppet hållbar utveckling kan förstås och ge en presentation av hur vi arbetar med detta i lärarutbildning och forskning inom konstarterna vid Göteborgs universitet. Exempel kommer att ges från pedagogiska utvecklingsprojekt, aktuella forskningsprojekt kring skola, barn och unga liksom tvärvetenskapliga samarbeten med andra discipliner inom och utom universitetet: Forskning kring kulturskolesatsningen El Sistema; bildlärarprogrammets arbete med Sustainable Art Education; avhandlingsarbete om genre och genus i gymnasieskolans estetiska program etc.

Monica Lindgren, professor i musikpedagogik, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet
Tarja Karlsson Häikiö, lektor i bild och visuell kultur, Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet
Carina Borgström Källén, lektor i estetiska uttrycksformer, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Carina disputerade i musikpedagogik våren 2014 vid HSM, med avhandlingen ”När musiken står på spel” vilken hon presenterar och diskuterar. Avhandlingen handlar om pop-och-rock-världen som spelar stor roll i ungdomarnas vardag, och där de starka normativa sätten att gestalta kön i ensembleundervisningen rimmar dåligt med de styrdokument som finns för gymnasieskolan. Läraren hamnar lätt i ett dilemma och upptäcker att genus kommer att spela en betydande roll för elevens lärande.

http://www.ur.se/Produkter/171546-UR-Samtiden-Musikliv-i-balans-Nar-musiken-star-pa-spel#Mer-om-programmet

Med kroppen som utgångspunkt för upplevelse, lärande och reflektion,
Del 1, Workshop Johanna Österling Brunskog

Sällan har kroppar varit så exponerade och synliga i media som i dag. Kroppen får ofta funktionen av ett ting; något att sköta om för att den ska vara snygg, attraktiv, sexig – ”Because you’re worth it”. Ett instrument som ska servas, trimmas och oljas för att kunna leverera med maximal prestanda. Men kroppen förstådd som något vi är – ett subjekt istället för ett objekt – är inte lika synlig. Den kropp som vi möter världen med, gör erfarenheter och uttrycker oss med – den kroppen står sällan i centrum.

Vilken roll spelar kroppen i dagens skola? Vilken syn på kroppen genomsyrar skolan?
Har kroppen en funktion eller skapar den mening i skolan värld?
Är kropp något vi har eller är det något vi är?
Läser vi läroplaner och kursplaner hör kroppen de små barnen till, men vad händer med kroppen som utgångspunkt för lärande när vi kommer upp i årskurserna?

Workshopen tar utgångspunkt i kroppen. Det blir filosofiska frågor på golvet, genom praktiska övningar belysta av reflektion och samtal.

Johanna Österling Brunström, fil mag, universitetsadjunkt och doktorand i Musikvetenskap på Musikhögskolan vid Örebro universitet. Hon har lång erfarenhet av arbete på gymnasium, folkhögskola samt Kultur- och Musikskola som rytmikpedagog och skolledare. Johannas magisteruppsats Musik i rörelse. Fyra lärares uppfattning om och användande av rörelse av lärande på estetiska programmet, inriktning musik (2010) uppmärksammade hur lärare på estetiska programmet, inriktning musik använde sig av rörelse vid lärande av musik och hur de uppfattade rörelse som ett pedagogiskt medel. Hennes avhandling Kropp, görande och varande i musik. En fenomenologisk studie (work in progress) syftar till att belysa hur kroppen är meningsskapande i relation till olika former av musicering.

Nätverksmöte, Estetiska programmet vid Gy-särskolor

Nätverksmöte, Konstnärliga högskolor

Nätverksmöte, för skolor som idag har Spetsutbildningar (alla inriktningar)

Nätverksmöte, skolor med ”Särskild inriktning”/Profil (alla inriktningar)

Textilhögskolan i Borås. Presentation av utbildningar, förkunskapskrav m.m.

Valbara workshops/presentationer/diskussioner 15.30-17.00

Bedömning i Bild, Tarja Karlsson Häikiö och Camilla Wu, HDK
På uppdrag av Skolverket har två bedömningsstöd tillkommit för att stödja grundskolans lärare i deras arbete med bedömning och betygssättning i ämnet bild i årskurserna 6 och 9, men riktar sig även till gymnasielärare i bild och lärare i närliggande ämnen samt skolledare. Bedömningsstöden består av lärarhandledningar med elevexempel och bedömningsmatriser, två filmer och en forskningsöversikt om bedömning i bild. Detta material syftar till att vara ett underlag för kollegiala samtal kring bedömning och till diskussioner om hur bedömning och betygssättning i bild kan gå till i skolan. I föreläsningen presenteras bedömningsstöden, bedömningsmatriserna liksom de bakomliggande teorierna och tankarna till framtagandet av materialet. Vi får även ta del av några av elevexemplen. I föreläsningen disktuteras och problematiseras formativ och summativ bedömning liksom bildämnet i relation till skolans undervisning.

Tarja Karlsson Häikiö, fil. dr. i konst- och bildvetenskap, universitetslektor och enhetschef för bild- och slöjdlärarutbildningarna vid HDK, Göteborgs universitet. TKH är verksam som lärarutbildare och forskare vid Konstnärliga fakulteten. Hon har tidigare yrkesbakgrund inom förskola, skola samt inom barn- och ungdomskultur. På senare år har hon bland annat arbetat med ett forskningsprojekt kring bedömning av högre konstnärlig utbildning.

Camilla Wu, lärare i bild och slöjd, universitetsadjunkt samt biträdande enhetschef vid kollegiet Visuell och materiell kultur på HDK vid lärarprogrammet, Göteborgs universitet. CW är verksam som lärarutbildare och har en yrkesbakgrund som bild- och slöjdlärare, yrkeslärare och är även verksam som samtidskonstnär.

TKH och CW har tillsammans med en referensgrupp bestående av bildlärare tagit fram bedömningstöden i bild för årskurs 4 -6 och 7 – 9 på uppdrag av Skolverket.

Danskomposition som verktyg – Hur danskomposition kan hjälpa en i det dagliga arbetet, även med genusperspektiv för ögonen. Torbjörn Stenberg, gästpedagog på Balettakademin i Göteborg, arbetar inom Modern, balett och som koreograf.

”Det finns en vitalitet, en livskraft, en energi, en tempoökning som översatt genom kroppen blir aktion, och eftersom det bara finns en av varje individ genom alla tidsåldrar blir uttrycket unikt. Om det blockeras, kommer det aldrig att existera i något medium och blir för alltid förlorat. Världen kommer aldrig att få det. För mig är det ett privilegium att arbeta med människor i en konstform där det egna personliga uttrycket hittar bottnar i känslotillstånd vi alla delar.”
Torbjörn Stenberg har ett Diploma in Dance från The Juilliard School och tagit kurser på School of American Balett, Paul Taylor School och Merce Cunningham School i New York. Driver eget företag OBPS! Off-Broadway Productions Skåne sedan 1998, har arbetat med koreografer som Ohad Naharin, Mark Morris, Moses Pendelton, Håkan Mayer och Eva Lilja m.fl. Torbjörn har turnerat i USA och Norden med egna koreografier i snart ett kvarts sekel, och har arbetat i Nederländerna, Belgien, Ryssland, Hong-Kong, Taiwan och Tjeckoslovakien. Har undervisat sen 1978, gästpedagog på Balettakademien i Göteborg, FUSE, Daglig träning för proffsdansare i Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Malmö, Universitetet i Rio de Janeiro, Borås Dansensemble, Skånes Dansteater, Internationell sommarkurs i Sibirien m.m.

Fun with Rory- en happening med live musik och live måleri där allt kan hända!
Musikgruppen Fun (bestående av Jan Falk-piano, Marcus Utbult -bas, Tomas Hansson-trummor, Niclas Geidvik-trumpet) spelar lekfullt och intensivt medan den Sydafrikanska konstnären Rory Botha fyller rummet med färg och överraskningar.

Fun with Rory har gjort uppskattade happenings lite överallt i Västsverige, bland annat på Gerlesborgs konstskola, Bohusläns Museum och Art Institute i Skärhamn.

Vår happening brukar ta ca en timme och består som sagt av musik/måleri i större format. I mötet mellan konstarterna kan det uppstå spontana och spännande ögonblick där publiken kan vara inblandad på ett överraskande sätt.

“Gamer’ kontra spelutvecklare” Dataspelsutveckling, Högskolan i Skövde
Från dataspelsutvecklingen vid högskolan i Skövde presenteras de olika utbildningarna och om “gamer kontra spelutvecklare”, utifrån perspektiv som lärare på spelprogrammen. Vårt mål är att skapa en mångfald genom breddad rekrytering och ser konferensen som ett tillfälle att berätta om hur vi arbetar och vad det innebär att studera spel inom akademin.

Gymnasiearbetet Diskussionsforum – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering
I våras var det första gången gymnasiearbetet enligt Gy2011 bedömdes. Vi hoppas att deltagarna tar med sig goda (eller dåliga!) exempel på arbeten inom alla inriktningar, för gemensamma diskussioner kring bedömningar. Vi diskuterar också olika möjliga upplägg av kursen. Hur mycket bör vara lärarledd undervisning och hur mycket är coaching respektive helt självständigt arbete från eleverna?
Var går gränserna för att ett arbete skall vara konstnärligt, dvs ej behöva skriftlig redovisning, förutom beskrivning på engelska. Hur många sådana arbeten har vi haft?

Historia 2b Kultur Diskussionsforum, möjligheter till integrering och upplägg
Vi samlas för att diskutera och ta upp angelägna frågeställningar om innehåll, kriterier, undervisningsmetoder och kurslitteratur.
Är kunskapskraven anpassade efter det aktuella innehållet?
På vilket sätt synliggörs skillnaden mellan Historia 2a och Historia 2b/kultur i undervisningen?
Vilken kurslitteratur används i Historia 2b/kultur?
Hur används de kulturella uttrycken i kursen?
Hur hjälper vi eleverna att hitta samband mellan kulturutveckling och samhällsutveckling?
Vilka resurser använder vi för att hjälpa eleverna att söka egna källor?

Med kroppen som utgångspunkt för upplevelse, lärande och reflektion,
Del 2, Föreläsning Johanna Österling Brunskog

Genom historien har kroppen haft olika mening, position och funktion. I dag är kroppen synnerligen exponerad i tv, tidningar och reklam – men vilken mening har egentligen kroppen? Är kroppen ett ting vi har och som vi vårdar? Eller är kroppen det vi är, vårt absoluta vara i världen? Polariseringen mellan kropp och själ har en lång historia som påverkat skola där tanke fått en större plats, medan ett lärande som tar utgångspunkt i kroppen är marginaliserat. Vad händer med lärande och skola om vi inte förhåller oss till kroppen som ett ting, ett instrument eller tanke utan istället förstår kroppen som mitt absoluta jag och min utgångspunkt i världen. Vad händer då? Vilka konsekvenser får det för lärande och undervisning?

Seminariet belyser olika förståelser av musik och kropp ur ett historiskt och ett dagsfärskt perspektiv vilket grundar sig i den avhandling som håller på att slutföras. Didaktiska frågor blandas med filosofiska vilket tar sig uttryck i övningar på golvet, samtal och diskussion.

Johanna Österling Brunström, fil mag, universitetsadjunkt samt doktorand i Musikvetenskap på Musikhögskolan vid Örebro universitet. Hon har lång erfarenhet av arbete på gymnasium, folkhögskola samt Kultur- och Musikskola som rytmikpedagog och skolledare. Johannas magisteruppsats Musik i rörelse. Fyra lärares uppfattning om och användande av rörelse av lärande på estetiska programmet, inriktning musik (2010) uppmärksammade hur lärare på estetiska programmet, inriktning musik använde sig av rörelse vid lärande av musik och hur de uppfattade rörelse som ett pedagogiskt medel. Hennes avhandling Kropp, görande och varande i musik. En fenomenologisk studie (work in progress) syftar till att belysa hur kroppen är meningsskapande i relation till olika former av musicering.

Stadieövergångar gymnasiet – konstnärliga högskolor. Förväntningar – önskemål.
”Säg vad jag ska göra för att få A?” Risker och möjligheter med målstyrning och bedömning – Olle Zandén
Olle Zandén är lektor i musikpedagogik vid Linnéuniversitetets musiklärarutbildning och forskar bland annat på lärares kvalitetsuppfattningar och läroplansreformens effekter på musiklärares arbete. Med utgångspunkt i internationell forskning kommer Olle först ge exempel på vilka effekter ett stärkt fokus på målstyrning, dokumentation och bedömning har fått i Sverige och utomlands. Därefter diskuterar han möjliga vägar för svenska estetlärare att hantera mål och bedömning professionellt.

Festmiddag med dans

söndag 20 mars

Øivind Varkøy
Professor i Musikvetenskap vid Norges Musikkhøjskole i Oslo
Tidigare professor, och nu gästprofessor vid musikhögskolan vid Örebro universitet.

Undervisningsråd Ylva Eriksson
Vi är intresserade att få en nationell överblick av sökbilden till estetiska programmet idag och de närmaste åren. Går det att se någon ”effekt” i landet på de skolor som inte har estetiskt program, utifrån slopandet i Gy2011 av obligatoriskt estetiskt ämne på gymnasiet. Finns det fortfarande bild-, musik- och teaterlärare på skolorna?
Vi vill också lyfta ytterligare frågor från fredagens och lördagens diskussionspass.